Ny lampa och firande av blivande 11 åring

Nu äntligen har vi fått upp vår nya lampa. Så nöjd. Först var det nästan 3 månaders leveranstid. Sen kände jag att det var ingen lampa jag ville ge mig på att montera så vi tog in lite experthjälp. Så nu hänger den uppe och jag blev så nöjd och glad att den passar där vi tänkt. Så roligt när vi hittar saker som både jag och älsklingen gillar. Vi kan ju vara lite sådär kräsna båda två.

Igår hade vi även lite firande av vår blivande 11 åring. Närmsta släkten var här. Vi gjorde det enkelt för oss och lät Nora bestämma vad hon ville ha. Smörgåstårta från Fredriks Vänercatering och Cupcakes. Smidigt och bra nu när jag inte kan göra så mycket. Nora fick göra Cupcakesen och de blev superfina och smörgåstårtan var jättepoppis och det blev knappt något över. Endast en liten bit. Så kan varmt rekommendera att beställa smörgåstårta därifrån.

Nora är jättenöjd och ser med spänning fram emot imorgon då hon faktiskt blir 11. Helt sjukt vad tiden går fort. 11 år. Vart tog de åren vägen. Det var ju inte längesen hon fyllde 6. Lite ångest får jag när jag tänker på det att om några år börjar hon högstadiet o sen gymnasiet. Sen flyttar hon hemifrån och ska bli vuxen. Stoppa tiden tack! Jag vill gärna kunna mysa o ha en liten flicka många år till. Men de stunderna är inte många längre. Ibland kommer hon och vill krypa upp i knät men de tillfällena blir alltmer sällsynta. Istället har vi fått humörsvängningar delux.

En ny tid har börjat. Småbarnsåren är över sedan länge. Nu börjar förpubertet och snart tonårstrots. Det är bara att ta på sig tålamod och lugn så ska vi nog klara av denna tiden galant också.

Uttråkad till max

Nu börjar jag tröttna på att inte kunna göra något direkt. Igår var närmsta släkten hör o firade Nora. Hade rätt rejält ont o benet på kvällen så idag har jag lovat att bara vila vila o vila. Skittråkigt. Men måste väl göra det så jag förhoppningsvis kan jobba imorgon. Hoppas på att kunna trycka ner kopplingen. Läkaren avrådde från bilkörning första veckan o imorgon har det ju gått en vecka.

Vi får se helt enkelt. Annars får Johan köra mig till jobbet tänker jag. O hoppas på att jag klarar av att sitta upp en hel dag. Nu är jag verkligen trött på att vara hemma. Det känns som att jag klättrar på väggarna. Mår ju bra annars. Lite tröttare än vanligt bara. Men så fort jag ska göra nåt så ömmar det i låret. Men det blir bättre o bättre i alla fall. Men jag känner när jag gjort mer än jag bör göra. Dock äter jag fortfarande lite tabletter mot smärtan. Men inte maxdos längre i alla fall :)

Som ni ser på bilden så ser jag lite misshandlad ut. Ett jätteblåmärke jämte plåstret. Men nu börjar det gå åt det gula hållet så det ska väl börja försvinna snart.

Jag är så nyfiken på hur såret ser ut men jag får ju inte kolla. En hel vecka till ska jag helst vänta. Det känns som en evighet. Men vill ju inte riskera att få en infektion i det heller så bäst att vänta!

Malign hypertermiutredning

1 maj. Ledig dag som tillbringas helt slut i sängen. Igår kom vi hem från Lund efter att ha gjort en Malign hypertermiutredning.

I söndags åkte jag och min andre hälft ner till Lund. Vilken vacker stad. Till och med jag blev imponerad. Jag som inte brukar bry mig särskilt mycket. Jag kan gärna åka dit igen fast med lite roligare omständigheter.

Vi åt kvällsmat på Harrys trots att jag hade helpension på hotellet. Men maten som serverades kändes inte så lätt att anpassa efter min kost så vi gick ut och åt istället. Tur det får maten var helt underbart god på Harrys.

Vi gick runt lite och sen gick vi tillbaka till Patienthotellet för att ta det lugnt innan det var dags att sova.

Upp tidigt dagen efter för att duscha med sådan där äcklig svinto tvål som jag kallar det eftersom håret blir så hemskt efteråt. 06.45 skulle jag vara på ankomstavdelningen på sjukhuset. Väl där blev jag visad till en säng och snart började förberedelserna. Efter en stund skulle jag vidare till ett annat rum men då får vi reda på att läkaren är försenad för hon skulle på ett möte först. Så typiskt läkare tänker jag. Men tiden går rätt fort. Blodtryck kollas och det är lite som händer och sen kommer hon. En jättegullig läkare som är helmysig. Hon förklarar hur allt kommer gå till och hon erbjuder mig lugnande. Jag tackar nej och hon säger att jag får ångra mig.

Bedövningen läggs i ljumsken. Vid första sticket krampar nerven till och hon undrar om det går bra eller om jag vill ha lugnande. Det får bra säger jag. Mitt under allt känner jag att jag börjar bli kissnödig trots att jag redan kissat två gånger. De kollar urinblåsan o mycket riktigt. Jag skulle behöva kissa. Men benet är bedövat vilket betyder att det bara viker sig om jag skulle gå på det så det blir rullstol till toa.

Sen är det dags för ingrepp. Ytterligare en gång blir jag erbjuden lugnande. Jag tackar återigen nej. Allt går bra. Under ingreppet känns det lite ryckningar och det slits lite. Det känns även som små nålstick men inget värre än att det går att härda ut. Jag visste ju att det bara var att säga till om det blev för jobbigt. Jag följde hela processen genom lampan som allt speglade sig i. Jag såg hur de torkade o torkade bort blod. Min muskelbit som plockades bort och sen Hur allt sedan syddes ihop. Det påminnde lite om Greys :)

Sen blev det att ligga under observation 1 timme men allt var bra så jag förflyttades till ankomstavdelningen där jag fick ligga några timmar. Men bedövningen i benet hade nästan precis släppt när läkaren kom med de bra nyheterna. Jag är inte bärare av Malign Hypertermi! Detta betyder att inte barnen heller är det. Så de kommer slippa genomgå detta. Så skönt!

Sen fick jag åka rullstol tillbaka till hotellet. Det blev en lugn kväll framför Tv:n.

Dagen efter sov jag ut enda till klockan 7. Länge för att vara mig. Sen åt vi frukost och åkte hem. Väl hemma var det så skönt att kunna krama om tjejerna.

Nu blir det några lugna veckor. Får inte träna eller cykla på 3 veckor. Idag blir det att ta det lugnt. Jag är jättetrött. Så det blir mest bara vila hela dagen.

Det blir vad man gör det till!

Klockan var 06.08 när jag slog upp mina bruna ögon. För pigg för att sova men helt uttömd på energi. Jag gick upp o la mig på soffan och kollade på ett avsnitt av I cirkelns mitt. Men blev bara tröttare. Tänkte att jag kanske behöver frukost. Sagt o gjort jag åt frukost. Fortfarande ingen energi. Vad ska jag göra? Kan ju inte ha det såhär hela dagen. Vad har jag för alternativ? Gå ner o försöka sova igen? Ne det kände jag inte riktigt för.

Ge mig ut på en cykeltur. Haha glöm det. Hur ska jag orka det när jag är så trött? Efter mycket velande bestämde jag mig att termometern får bestämma åt mig. Är det över 10 grader ute blir det cykeltur och är det under så går jag ner o lägger mig. Vad stod termometern på? 10,2 grader. Hur dum idé var inte detta då? Jag skiter i det. Men jag borde…

Sagt o gjort. Jag bytte om och bestämde mig för att ge mig ut på en tur och är jag trött när jag kommer hem så får jag sova då.

Väl ute vid cyckelförrådet hittade jag en kompis som sprang över åkern. Genast kände jag att detta var rätt beslut. Solens strålar värmde även så fantastiskt skönt.

Jag satte på ett avsnitt av spår och började att trampa iväg. Nu var frågan ska jag ta en längre runda eller den jag cyklat det senaste. När jag kommer till stället det är dags att vika av för den längre rundan så tänker jag. Va fan klart jag ska ta den längre rundan när jag ändå är ute. Jag hade dock missat att ta med mig snytpapper så näsan rann som ett såll. Pollen kombinerat med en lätt förkylning som inte vill ge sig är inte en bra kombo. Men jag måste komma igång med träningen så jag struntar i det nu. Jag snorade ner hela tröjan men det får de vara värt.

1,1 mil blev rundan. Helt okej för att inte ens vilja ge mig ut. Jag gick aldrig o la mig för att sova. Istället satte jag mig på gräset o lapade lite sol. Energin är påfylld o nu blir det snart en dusch o sen ska jag ta tag i mina buskar till ögonbryn. Jag har minsann hittat en ny bästa vän. Min nya cykel. Den kommer ta mig till nya energinivåer denna sommaren om den fortsätter ge mig dessa kickar.

Så skönt att få lite energi när jag har varit låg hela veckan. O vilket påskväder vi ska få. Sommar 2019 jag är redo!

Problem är till för att lösas

Ett återkommande problem i vår familj är att vi har en väldig åtgång på schampo och balsam. En flaska räcker inte många duschar när barnen är i farten. Idag inhandlades nytt schampo och balsam men även små pumpflaskor. Jag hoppas att dessa fungerar bättre så att vi inte behöver handla schampo o balsam hela tiden.

Flaskorna kan vara lite små. Men då får jag leta efter större helt enkelt. Jag tror på att detta kan vara lösningen.

Längtar så till lite ledighet. Det känns som veckan masar sig fram. Onsdag o torsdag kvar. Sen är det äntligen lite välbehövlig vila. Sen efter det är det inte långt kvar tills jag ska vara i Lund. Sen är det maj. Vilket innebär kalas för en blivande 11 åring. Sen är det snart juni o sen snart juli och en efterlängtad semester! Längtar.

Checkar ut

Att börja veckan med två vab-dagar för att sedan komma till jobbet mitt i bokslutet, det tar på krafterna. Till detta pollen o förkylning. Inget jag rekommenderar. Va väldigt trött när jag åkte hem och då åkte jag ändå hem tidigt för att kunna skicka iväg Nikki till scouterna. Tur att jag inte stannade längre. När jag kom hem satte jag mig bara ner o var helt slut.

Detta innebär att jag checkar ut tidigt idag. Välbehövligt. Hjärnan är ett enda stort kaos. Men är i alla fall klar med bokslutet så det är skönt. Nästa vecka är det dessutom bara 4 dagars vecka. Så skönt.

Ne dags att checka ut. Sov gott!

Äntligen har mina buds kommit!

Nu är de här. Mina Galaxy Buds. En rolig leksak som kommer bli perfekt att ha nu i sommar när jag ska cykla då jag har blivit duktig och  börjat använda hjälm. Då kan jag ju inte ha några stora hörlurar på mig. O sen är det ju skönt att slippa alla dessa sladdar som är överallt och kan trassla in sig. När jag hämtade Nikki i skolan idag så cyklade vi förbi tappen så jag kunde hämta dessa. De kom igår men då var jag inte utanför dörren på hela dagen. När vi kom hem så hade jag lovat Nora att börja med hennes skrivbords skiva som ska spacklas, slipas o målas. Sagt och gjort. På med budsen och ut i solen.

Vi ska göra om en gammal garderobsdörr till hennes skrivbord. Jag hittade ingen skiva i bra storlek så kom jag på den briljanta idén att ta en garderobsdörr från källaren. Vi lever i en värld där vi dessutom ska försöka ta tillvara på våra saker och återanvända dem. Så idag har jag slipat, slipat och åter slipat. Sen har jag spacklat lite och slipat lite igen och spacklat lite till. Mitt när jag står där ute och jobbar blir jag så extremt sugen på att ge mig ut och cykla. Jag har fortfarande en förkylning i kroppen. Men jag ignorerade det och tog en kort runda.

Samma runda som sist, lite snabbare men dock något kortare?! Vad det nu berodde på då jag cyklade exakt samma runda. Aja, en lagom runda när man bara ska bege sig ut en snabbis. Borde åka Låstad-Böja någon dag och känna på den rundan med denna cykeln. Men det tar emot lite då jag inte gillar motvinden som det i princip alltid är på den rundan. Men det är egentligen först då jag egentligen har något att jämföra med eftersom det är den rundan jag har cyklat mest med min gamla cykel. Runt 35-40 minuter har jag för mig att den rundan tar och det är ju inte så jättelänge heller. Vi får se. Nu ska det ju bli jättekallt i några dagar. Det var rätt rejält kallt att cykla idag. Ge mig värme nu. Solen behåller jag gärna också!

Vabdag nr 2

Jag trodde att Nora skulle va frisk till idag. Hon var relativt pigg hela dagen igår men så hittade febern tillbaka till henne på kvällen. Så det blir en dag hemma idag. Nikki har dessutom börjat bli förkyld men hoppas att de håller sig till en lätt förkylning så att hon inte behöver vara hemma. Inget kul med sjukdom.

Igår fick jag dock all tvätt upptvättad. Så skönt. De va länge sen det var helt tomt. Men nu ska det bara plockas ner o in.

Igår kväll var det kör igen. Var inte med förra veckan pga min förkylning. Det kändes igår också att jag inte är helt hundra. Fick inte så mycket luft som man behöver så det var svårt att sjunga. Men cyklade dit och jag fullkomligt älskar min cykel. Det går så lätt o smidigt att cykla på den. Längtar verkligen tills jag är tillräckligt förkylningsfri så jag kan åka på en långtur!

Träning igår konstig i halsen idag

Varför ska jag alltid bli konstig i halsen när jag börjar träna? Samma visa varje gång. Kliar o har sig o är slemmig. Tur vi har te på jobbet. Ett Shbam pass blev det igår. Var endel gamla låtar med. Skönt de då jag hängde med lite i alla fall. Det var skönt att komma iväg igen. Var full med energi när jag kom hem o jag sov fantastiskt gott. Konstigt nog så är jag enormt trött idag istället.

Pollen ute gör väl iofs inte de hela bättre. Samt misstänker att jag har en förkylning latent i kroppen eftersom jag mår som jag gör idag.

Men men hoppas på bra väder. Dock kunde det regna. Behövligt men tråkigt!

När livet bestämmer riktning

Idag är det 14 år sedan mitt liv bestämde sig för vilken riktning det skulle ta. En riktning mot familjeliv och värme. För 14 år sedan trodde jag faktiskt inte att det skulle bli något långvarigt. Det var det nog inte många som trodde. Vi var ju bara vänner. Det fanns inga planer på något annat. Tills då den dagen för 14 år sedan. Den dagen som ändrade hela mitt liv.

Det har varit skratt och gråt. Det har varit lycka och ilska. Det har varit många känslor upp o ned. Det har varit oro och det har varit hopp. Vi har nog gått igenom de flesta känslorna under vårat liv tillsammans. Inte alla som tur är. Vissa vill jag aldrig behöva gå igenom.

Idag är en dag jag är väldigt tacksam. Jag har en fantastisk man, två underbara barn, ett jobb att gå till o tak över huvudet.

1 april skämtet har hållit på i 14 år nu o det får nog fortsätta ett bra tag till!