Nu när allt fått lägga sig lite så ska jag berätta om Noras operation.
Allt var bra till en början. Läkarna skulle veta att vi har Malign Hypertermi i släkten enligt sköterskan som tog hand om Nora. Vad skönt! Nora får gå runt och leka lite och efter en stund kommer narkossköterskan in och sätter en nål i hennes hand och sen dröjer det inte lång stund förrän det är dags att gå in i operationssalen. Nora vill inte åka i sängen utan hon vill gå! Envisa dam!
När hon går till operationssalen ser hon väldigt nyfiken, men även rädd ut. Lite orolig. Vad ska nu hända. Inne i operationssalen är det massa folk. Tanter och Farbröder i gröna rockar med konstiga mössor på sig. Nora får sätta sig på britsen och alla börjar greja med sitt.
Precis när det börjar bli dags för sövning så frågas en sista fråga och det visar sig vara den viktigaste frågan. ”Ni vet väl att vi har Malign Hypertermi i släkten?” Nej, de visste vi inte kommer som ett mycket förvånat svar. Sen blir det liv och rörelse. De har Malign Hypertermi i släkten! Va, har ni Malign Hypertermi i släkten? Det blir ett virrvarr av kaos.
Narkosläkaren rings in och hon har ingen aning om att vi har detta för hon har bara läst sköterskans anteckningar från dagen innan och den sköterskan har inte skrivit något om att vi har Malign Hypertermi i släkten. Dock så skrev läkaren som bestämde att vi skulle operera Nora det i hennes journal under den dagens journalanteckningar från det läkarbesöket. Men det hade ju inte narkosläkaren läst. Inte heller den hälsorapport vi fyllt i hade hon läst. Där nämner jag det TVÅ gånger att vi har det i släkten.
Telefoner ringer, folk springer runt och allt måste bytas ut. Alla förberedelser måste göras om. Maskinen måste gå i 10 minuter för att få bort alla rester från det vanliga narkosmedlet. Det är kaos ett tag. Nora får lite lugnande för att hon inte ska tycka att situationen är jobbig. Men ska jag vara ärlig så tror jag hon tyckte den mest var spännande. Efter en bra stund är allt klart och Nora sövs.
Hon ligger i narkos i 6 minuter sen är operationen klar. Allt har gått bra! Nu ska hon bara vakna. När hon vaknar får hon glass och sen börjar det eviga tjatet om att erbjuda henne saft så hon ska kissa. Men vår lilla dam kissar ju så sällan så det tog sin lilla tid men tillslut så kissade hon och det blev dags att åka hem!