Idag regnar det. Vädret är trist, grått och blött. Det är en typisk tänkardag. Hela dagen har jag gått och varit tacksam för att jag har en sådan fin familj. Jag har två fantastiska barn och en fantastisk make.

Barnen växer upp så fort att man inte hinner med riktigt. De ger så mycket kärlek och man vill ge dem hela världen!

Att bli förälder är det bästa som har hänt mig. Jag skulle inte vilja leva ett liv utan mina barn! De är mitt liv helt enkelt. Jag lider med de som vill ha barn som inte kan få några. Men som tur är kan man adoptera. Jag har i hela mitt liv velat adoptera ett barn. Hjälpa ett barn till ett bättre liv. Jag skulle älska det lika mycket som mina egna. Tyvärr måste man vara två och älsklingen är fullt nöjd med de två vi har redan så jag får nöja mig med dem också!

Man ska ha tid för sina barn också helt klart. Två barn tar mycket tid. Jag är imponerad över dem som har fler! Lite avundsjuk på de som har tre för jag skulle nog innerst inne vilja ha tre. Men jag har två fantastiska flickor så jag klagar inte! Det enda jag klagar på är att de blir stora så fort! Jag vill ha mina bebisar lite längre än så!!

Det går inte att beskriva känslan man får när man tittar på sina egna barn. Man blir varm i hela kroppen. Man fylls med kärlek och ömhet.

Idag är det nog tacksamhetensdag för mig. Jag är nöjd. Jag har ett liv jag inte skulle vilja byta bort. Jag är tacksam för det jag har!