Halv åtta ringde klockan. Dags att stiga upp. Det var segt. Jag var fortfarande rätt mör i kroppen. Men efter många om och men kom vi upp. Började göra oss iordning och packa. Strax efter tio ringer Fia på dörren och är beredd att inta livet som tvåbarnsmamma. Strongt gjort måste jag säga!

Jag och älsklingen satte oss i bilen och begav oss till Skövde som första stopp. Där gick vi in på pressbyrån och köpte 1 dygns biljetter i Göteborgstätort, vilka vi inte ens använde sen utan promenerade! Sen gick vi till MaxMode och köpte två BHar till mig. Mycket välbehövligt men alldeles för dyrt som vanligt. Hatar att ha stor byst. Jag skulle också vilja gå in i vilken affär som helst och kunna köpa en BH för 150kr.

Sen tog vi en bit mat på Donken innan vi började vår färd mot Göteborg. Älsklingen fick köra men vid Vårgårda var vi båda törstiga så vi gick in och köpte lite dricka och passade på att byta förare.

Väl i Göteborg tog det ett tag att hitta. Tur man har GPSer numera! Tillslut hittade vi en parkering vilket inte var det lättaste för det var Bröllopsmässa i Hallen bredvid hotellet. Men när vi ska betala så tar automaten endast bensinkort eller mynt. Vi hade inget av det. Så typiskt oss. Så knöckla sig ur parkeringshuset, som inte var det lättaste, tur vi hade liten bil! Sen parkerade vi på en 30 minuters parkering och gick till hotellet och växlade. Sen tillbaka till parkeringshuset men denna gången ställde vi oss på ett betydligt bättre ställe så det var inga problem sen när vi skulle ut!

Vi checkade in och la oss och vilade en liten stund. Sen gick vi ut en sväng och tittade hur det såg ut runt hotellet. Det låg verkligen superfint vid vattnet. Vi smet in på Tempo och köpte balsam som jag missat att ta med mig och vi gick in i en godisaffär och köpte 1 kg (!) godis. VI som bara skulle ha lite.

Det var rätt kallt så vi gick in rätt så snabbt igen!

Det kommer att komma inlägg om helgen men vill ha lite bilder från Älsklingens mobil så får vänta på att skriva och publicera ikväll.

Hemskt va nyfikna alla blev på mitt inlägg i Fredags. Förlåt! Jag behövde ventilera mig lite. Det är nämligen så att jag inte ens får säga nåt till Johan så det är inte lätt att hålla det hemligt. Då är bloggen en bra ventilationskanal. Så det hjälper inte att fråga vad det gäller! Har jag inte sagt nåt till min äkta hälft så kommer jag inte säga något till någon annan heller.

Ute snöar det och regnar om vartannat. Kul väder. Nu längtar jag faktiskt efter lite sol och värme. Det vore inte helt fel. Få vara ute utan massa kläder och få höra fåglarna kvittra. Jag längtar verkligen till den vår vi möttes av här förra året. En vår “ute på landet”. Det finns inget bättre. Slippa allt som har med städer att göra. Man kan inte få en riktig vår inne i stan… så är det bara…Att bo här i Tdala… det har sina nackdelar självklart men fördelarna är så många fler. Jag trodde aldrig jag skulle trivas så bra som jag gör här!

Så Tom! Det blir inte flytt än på ett tag… möjligtvis om jag får ett jobb och vi hittar ett hus här som vi vill ha.. då kan det bli flytt men absolut inte innan dess! =)

Att gråta av lycka är inte något jag gör särskilt ofta. Men idag gjorde jag det. Jag får tyvärr inte säga vad det är men tids nog kommer ni få veta. Jag blev verkligen så glad. Trodde aldrig ens i min vildaste fantasi att jag skulle reagera så starkt på en sån sak. Men ren lycka!

Nej jag har inte fått jobb, nej jag är inte gravid, nej jag har inte misstänkt att jag vart gravid och fått ett negativt resultat. Detta har inget med mig och göra egentligen.

Men jag blev så glad i alla fall!

Jag la fram madrassen och gick in i sovrummet för att hämta den bärbara datorn för att lägga mig där på och vila och titta på Sveriges Mästerkock. Tvi fick jag. När jag kommer tillbaka till tvrummet så har två busungar invaderat min madrass!

4 timmars sömn känns måste jag säga. Plus kroppen är helt mör. Men det var kul!

Denna dagen kommer minsta möjliga att göras. Jag tänker inte göra nåt mer än att söka några jobb som har sista ansökningsdagen idag. Skulle sökt dem igår egentligen men det kom lite andra saker i vägen. Typ göra ett antal tusen semlor ^^ Så nu vill jag inte se en enda semla mer i mitt liv känns det som. Men jag slapp drömma om dem i alla fall.

Va på ams på förmiddagen på Jobchansen. Men det var inte mycket att hänga i granen denna gången heller tyvärr. Adecco var där men de ville ändå bara att man skulle registrera sig på hemsidan och söka de tjänster man var intresserad av. Innan jag åkte hem smet jag in på Phonehouse. Det var repa i skärmskyddet och inte i displayen! Så underbart! Nu slapp jag vara utan telefon i alla fall.

Nu ska jag köpa ett skal till den då jag inte riktigt gillar hur den ligger i handen. Då är Nexusen klart mycket bättre. Kan inte säga vad jag tycker om min än. Nexusen blev jag kär i direkt. Men jag måste byta Launcher i min och lära mig den lite bättre. Nexusen var mycket mer lika min HTC så den och jag klaffa direkt. Samsung o HTC är mer olika. Men en ny Launcher kommer göra susen! Sen är det frågan vilken man ska välja bara!

Satte mig och tittade igenom min gamla blogg lite. Den första jag hade när man var ung och dum typ. Började blogga februari 2006. Så snart firar jag och blogglivet 7 år tillsammans. 3 bloggar har jag skrivit aktivt i medan jag har haft lite andra ströbloggar vid sidan om.

Hittade i alla fall en bild på Nora. Det är den första bilden på henne när hon kom ut ur kuvösen. Morsdag 2008.

Bodyn hon har på sig är storlek 40 och ni ser ju själva hur mycket uppvikta armarna är. Det hon har under huvudet är en haklapp i frotté. En liten haklapp. Det syns då inte. Det är synd att man glömmer så fort. Man kommer ihåg att hon var liten. Men man kommer inte ihåg hur liten.

Här har hon ju ändå växt till sig och gått upp rätt så mycket i vikt. Min lilla gumma <3

Jag glömmer aldrig första känslan när man fick hålla henne. Man vågade knappt ta i henne för man var rädd att hon skulle gå sönder. Öronen var bara små skinnlappar utan brosk. Huvudformen var oval bakåt om man säger så. Svårt att förklara. Men bakhuvudet hade en puckel typ. Hennes rätta huvudform kom några veckor senare och de sa på neo att det var helt normalt. Så som Noras huvud såg ut så såg det ut för alla bebisar i hennes vecka fast man såg de ju aldrig i vanliga fall för när de är fullgångna så har de fått sin riktiga huvudform.

Fanns andra delar som inte heller var färdigutvecklade och näsan var fortfarande lite genomskinlig. Det är en fantastisk känsla att få ha varit med om något sånt här. Det är helt fantastisk att denna lilla varelsen kunde bli en helt normal flicka. Idag syns det inte på henne att hon var så förtidigt född. Hon är visserligen kort, men det har inte med förtidigheten att göra utan mer på vårt syndrom.

På neo fick man egentligen inte ha några andra än släkt på besök. Men jag fick ta emot min älskade Sara och min älskade Fredrik. Fredriks reaktion när han fick syn på Nora glömmer jag heller aldrig. Ögonen tårades och han var väldigt rörd. Han fick ett band till henne med en gång. Går inte förklara men än idag har han och Nora ett väldigt speciellt band. Vilket känns helt underbart då det är indirekt tack vare han att hon finns. För utan han hade jag nog aldrig träffat Johan.

Det första mina barn säger varje dag är “Vi vill inte sova, vi är inte trötta”. Jag säger att okej ni behöver inte sova men ni kan väl läsa lite så att ni får lite vila. Resultatet som brukar ske ser ni på bilderna här ovanför. Nejdå, de är inte trötta. De somnar aldrig när vi kommer hem från dagis *ironi*. De har nu sovit i 1,5 timme. Dags att väcka dem snart så de somnar ikväll.

Tandläkarbesöket igår gick som förväntat. Men klart man är lite nervös. Man får liksom en liten dom om man är bra med sina barns munhygien eller ej. Behöver i och för sig inte vara nervös det vet jag ju. Men dum som man är så är man det. Domen blev i alla fall att Nora har MYCKET fina tänder. De är jättevita och ser perfekta ut. Tandläkaren tyckte det var bra att vi endast hade lördagsgodis och sällan fikade och drack läsk, saft och juice.

Egentligen skulle de röntga Noras tänder men med facit i hand behövdes inte det då hennes tänder såg så fina ut och med hennes matvanor så skjuter vi på det ett år. Känns bra! Dock så var det som jag misstänkt. Nora kommer med stor sannolikhet att få tandställning. Som det ser ut nu så är hennes överkäke för liten jämfört med underkäken. Precis som vi har i släkten. Jag hade det, mamma hade det och fler har haft det längre bak i tiden.

Så vår uppgift är att bestämma vart vi vill gå. Om vi vill fortsätta i Lidköping eller om vi ska flytta oss till Skövde. Rent spontant känner jag att jag vill vara kvar i Lidköping då vi är kanonnöjda med Folktandvården där. Men ej i Skövde. Dock kommer ju tandställning och sånt vara på tandregleringen. Men tandregleringen i Lidköping har också varit bra de få gånger jag vart där. Och flyttar vi tandregleringen så kommer vi behöva flytta folktandvården med. Jobbiga val!

Idag ska Nora till tandläkaren. Hon e spänd men mest nyfiken på vad som ska göras. Minns jag rätt så Är det en undersökning pga vårt syndrom. Men kan lika gärna vara en vanlig. De märker vi. Stackarn kommer säkert få tandställning när hon blir Äldre. Hennes bett ser ut att vara snett. Underbett också. Får hoppas hon slipper tandställning så länge som jag hade… 9 År.. Men innan jag började sa de 1,5-2 År. De blev lite skillnad. Inte ens på studenten slapp jag tandställningen. De e lite tråkigt. Men samtidigt hade jag tandställning nästan hela skoltiden så om man tänker så ska ju självklart tandställningen vara där med :p

Satt o skulle greja med min nya mobil förut. DÅ ser jag att det Är en repa i displayen. Riktigt tråkigt så ska Åka in till Phonehouse o se om de kan göra nåt Åt de. De e ju inte särskilt kul med en repa i en ny mobil. Visserligen e den inte stor. Men i alla fall!

…och utanför står en farbror i postuniform. Men jag fick ju allt vi beställde igår va den första tanken som slog mig. Sen ser jag att det står Supékort på kartongen och det är adresserat till älsklingen. Då slår det mig. Det är julklappen från Länsstyrelsen som har kommit. Vi var ju inte så snabba på att bestämma vad vi skulle ha.

Vi fick grillbestick i julklapp men vi bestämde oss för att ändå välja det. Man klarar ju sig inte så långt på 6 par när man är 4 i familjen och så kanske man vill bjuda hem några. De är inte likadana men de blundar vi för hellre två olika par än ett par grillbestick och resten vanliga!

Hyresvärden va förbi här förut med och satte upp radonmätarsaker som vi ska ha i två månader nu. Se om vi har för höga halter radon eller ej.

Först så skickar Älsklingen ett mess om att mina skor som jag beställt har kommit. Sen ringer de från Phonehouse och säger att min mobil har kommit. När jag kollar brevlådan så ligger klänningen jag har beställt där!

När Älsklingen kom hem så åkte vi raka vägen till Skövde och hämtade min telefon. Det kliar i fingrarna men jag får inte använda den på 6 timmar för de satte dit displayskyddet som tar så lång tid att torka. Så får pilla i morgon!

När vi kom hem sen kollade jag brevlådan och den va knökfull för där i låg min klänning som jag ska ha på mig under våren höjdpunkt! Prövade klänningen och den passa! Nästan lite för stor men det får den vara för det fanns endast de exemplaret kvar och i den storleken. Får sy in den om jag går ner i vikt helt enkelt. Det ska väl gå att ordna i alla fall.

När barnen va lagda gick Johan till affären och handlade och tog med sig mina skor. Jag var nervös! Jag har ju så svåra fötter när det gäller skor och jag ville så gärna ha dessa. Jag blev kär vid första ögonkastet när jag fick syn på dem på nätet. Bäst av allt så var de nedsatta med 50% och sen skickade älsklingen 50 kr rabatt via Wrapp. Jag provar skorna och de sitter perfekt! Lite lite stora för de är 37or och jag har 36 egentligen. Men de är inte så stora att de inte går att ha. För fötterna lär ju svälla lite när man blir varm.

Jag är lycklig och totalt kär i ett par skor för första gången i mitt liv!

För några dagar sen var det dags att röntga magen. Men denna gången var det skiktröntgen som stod på schemat. Jag var inte särskilt nervös inför undersökningen. Då var jag mer nervös över att köra till Göteborg och stadstrafiken där. Men det gick hur bra som helst så det var riktigt skönt.

Undersökningen gick riktigt fort. Det som tog längst tid var att sticka in nålen i mig. Jag är ju rätt svårstucken men hon hittade ett fint blodkärl tillslut. Dock satt det MYCKET längre ner än vad de brukar göra normalt så det skulle jag informera om inför framtida blodprovstagningar. Bra tips de där =)

Sen var det dags för röntgen. Först fick jag åka igenom apparaten en gång utan kontrastvätska och sen en gång med kontrastvätska i blodet. Det var lite obehagligt när de sprutade in vätskan för det kändes precis som jag kissade på mig. Det blev jättevarmt i urinblåsan. Sköterskan berättade för mig att alla känner olika och att jag inte alls kissat på mig. Haha!

Provsvaret skulle komma till remitterande läkare efter ca en vecka. Så vi får väl se om de hittar nåt fel på min mage! Jag hoppas verkligen det!