1 maj. Ledig dag som tillbringas helt slut i sängen. Igår kom vi hem från Lund efter att ha gjort en Malign hypertermiutredning.
I söndags åkte jag och min andre hälft ner till Lund. Vilken vacker stad. Till och med jag blev imponerad. Jag som inte brukar bry mig särskilt mycket. Jag kan gärna åka dit igen fast med lite roligare omständigheter.
Vi åt kvällsmat på Harrys trots att jag hade helpension på hotellet. Men maten som serverades kändes inte så lätt att anpassa efter min kost så vi gick ut och åt istället. Tur det får maten var helt underbart god på Harrys.
Vi gick runt lite och sen gick vi tillbaka till Patienthotellet för att ta det lugnt innan det var dags att sova.
Upp tidigt dagen efter för att duscha med sådan där äcklig svinto tvål som jag kallar det eftersom håret blir så hemskt efteråt. 06.45 skulle jag vara på ankomstavdelningen på sjukhuset. Väl där blev jag visad till en säng och snart började förberedelserna. Efter en stund skulle jag vidare till ett annat rum men då får vi reda på att läkaren är försenad för hon skulle på ett möte först. Så typiskt läkare tänker jag. Men tiden går rätt fort. Blodtryck kollas och det är lite som händer och sen kommer hon. En jättegullig läkare som är helmysig. Hon förklarar hur allt kommer gå till och hon erbjuder mig lugnande. Jag tackar nej och hon säger att jag får ångra mig.
Bedövningen läggs i ljumsken. Vid första sticket krampar nerven till och hon undrar om det går bra eller om jag vill ha lugnande. Det får bra säger jag. Mitt under allt känner jag att jag börjar bli kissnödig trots att jag redan kissat två gånger. De kollar urinblåsan o mycket riktigt. Jag skulle behöva kissa. Men benet är bedövat vilket betyder att det bara viker sig om jag skulle gå på det så det blir rullstol till toa.
Sen är det dags för ingrepp. Ytterligare en gång blir jag erbjuden lugnande. Jag tackar återigen nej. Allt går bra. Under ingreppet känns det lite ryckningar och det slits lite. Det känns även som små nålstick men inget värre än att det går att härda ut. Jag visste ju att det bara var att säga till om det blev för jobbigt. Jag följde hela processen genom lampan som allt speglade sig i. Jag såg hur de torkade o torkade bort blod. Min muskelbit som plockades bort och sen Hur allt sedan syddes ihop. Det påminnde lite om Greys :)
Sen blev det att ligga under observation 1 timme men allt var bra så jag förflyttades till ankomstavdelningen där jag fick ligga några timmar. Men bedövningen i benet hade nästan precis släppt när läkaren kom med de bra nyheterna. Jag är inte bärare av Malign Hypertermi! Detta betyder att inte barnen heller är det. Så de kommer slippa genomgå detta. Så skönt!
Sen fick jag åka rullstol tillbaka till hotellet. Det blev en lugn kväll framför Tv:n.
Dagen efter sov jag ut enda till klockan 7. Länge för att vara mig. Sen åt vi frukost och åkte hem. Väl hemma var det så skönt att kunna krama om tjejerna.
Nu blir det några lugna veckor. Får inte träna eller cykla på 3 veckor. Idag blir det att ta det lugnt. Jag är jättetrött. Så det blir mest bara vila hela dagen.