Besök på gyn igår igen med min mage. Jag trodde vi skulle prata eventuell operation för att operera bort den cysta de hittade i vintras. Så fel jag kan ha. Läkaren sa att en sån liten cysta ska inte ge några som helst problem. Sen läste han i datorn och då ska tydligen cystan sitta på vänster sida och jag har ont på höger!

Han undersökte mig men allt ser helt normalt ut och inget ser ut som om det ska göra ont. Han sa att det kan ju vara sammanväxningar efter kejsarsnitten men är det de så vill de inte göra nåt för att inte riskera att skada andra organ. Då frågade jag att ska jag ha såhär ont resten av mitt liv. Ja, de får du nog ha svara läkaren då! Jag kontrar då med: Ska jag alltså äta såhär mycket tabletter för att inte ha ont. Han frågar: Äter du alvedon. Jag svarar det och ipren. Ja det är ju inte bra får jag till svar och sen är det inget mer med det. Jag blir galen! Jag har haft ont över ett år nu.. eller ja sen januari 2012. Jag vill inte ens tänka på hur min lever mår numera. Jag som aldrig gillat ta tabletter kan inte leva ett normalt liv längre utan värktabletter och läkarna skickar bara runt mig.

Så nu är vi tillbaka på ruta ett igen. Läkaren tyckte jag skulle prata med VC för att försöka få en tid till kirurgen så de kan kolla tarmarna. Jag var helt uppriven när jag kom ut från läkaren och när jag såg mamma så bröt jag ihop. Det är första gången jag gråter över min mage. Men nu känns det så hopplöst. Jag är så trött på att gå runt och ha ont. Jag är trött på att inte kunna städa normalt hemma, jag är trött på att inte kunna leka med mina barn ordentligt, jag är trött på att inte kunna åka bil utan att få ont i magen. Jag är trött på vår sjukvård, jag är trött på alla läkare som bara skickar runt en och tillbaka till VC. Varför ska jag springa hos VC och förlora massa tid! Jag blir GALEN!