Borde duscha och packa Noras väska men har ingen lust för nåt. Nora ligger och leker i sängen och det är skönt. Lite lugn o ro. Vart fullt ös här ett tag.

Måste åka om en halvtimme så börjar bli lite panik nu.. men tappat lusten för det mesta. Saknar min älskling nåt enormt. Han brukar alltid liva upp stämningen när jag är nere.

Sen börjar mormor bli mycket sämre nu, och då menar jag MYCKET!Kommer säkerligen bli en tur upp till henne i vinter för att dela upp alla saker. Jag kanske inte behöver hänga med men mamma och hennes syskon. Det känns så hemskt. Snart kommer inte min älskade mormor ihåg mig längre.

Hon har redan börjat glömma mig. Kanske var sista gången jag pratade med henne idag och hon förstod vem jag var. Livet är orättvist. Jag hoppas innerligt att jag får dö innan jag tappar minnet. Det kan inte finnas nåt som är värre. Att ha en kropp som är pigg och kry men ett minne som inte ens kommer ihåg vart jag bor.

Mamma berättar ena saken hemskare än andra som mormor sagt eller gjort. Hon glömmer bort vart garderoben är, hon glömmer vart hon bor, hon glömmer bort vilka folk är, hon går ut och hittar inte hem. Snart glömmer hon säkert spisen på eller nåt sånt.

Jag vill inte att hennes liv ska behöva vara så. Det gör så ont i mig.
Ne nu måste jag sluta skriva innan jag sitter och gråter bort hela dagen. Måste få lite gjort och skjutsa iväg Nora.