Det är inte klokt. Jäkla spel säger jag bara. Jag fyllde på mitt wowkonto med de där 7 gratis dagarna. Första känslan när jag loggar in på en av mina gubbar var ”Vad skönt att komma hem!”. Hur kan ett spel framkalla sådana känslor det förstår jag verkligen inte men det var verkligen den första känslan av att logga in igen. Sen är det ju inte som det var när jag slutade spela. Folket är utspritt, folk är borta från vännerlistorna men det är inte så konstigt när man vart frånvarande så många månader.

Första kvällen så var Lovisa inne och vi spelade flera timmar. Tiden bara flög bort (som den oftast gör när man spelar de där spelet). Sen sa älsklingen att nu går jag och lägger mig. Klockan var 23. Oj, ja det var nog dags att sova. Hela helgen har suget i speltarmen funnits så visst jag har spelat. Men igårkväll kändes det bra. Jag stängde av tidigt och satte mig och tittade på The Orange is the new black med min andre hälft.

Idag blir det att städa och träna. Lite spelande blir de också säkert när jag ändå har mina gratis dagar. Sen får jag fundera på hur jag ska göra framöver.

Sara ringde igår när jag spelade. Gillade hennes reaktion; ”Meeen, har du börjat spela de där spelet nu igen”. Det lät inte positivt. Men jag förstår henne. Har man inte spelat det så förstår man inte det fina med det. Sen måste man ju hamna rätt också.

Dessa två gummor har haft mina kvällar denna helgen. Nora har spelat lite också och det bästa med det hela tyckte hon var att hennes gumma både kunde simma på mage och på rygg. De lilla roar de små =)