Idag var det verkligen en dag som kändes som att man sa hejdå till den lilla Nora och sa hej till den stora Nora. Idag var vi nämligen hos Noras logoped på ett sista besök. Hon har gått hos henne i 2½ år och ett halvår hos en annan i Lidköping. Det kändes verkligen lite ledsamt och det kändes väldigt konstigt att inte få åka den röda hissen till våning 6 mer. Inte med Nora i alla fall. Nikki är fortfarande inskriven på logopedmottagningen i o med sin stamning. Så några få gånger till kanske jag får åka hissen upp dit.
Så detta var det första steget idag mot en ny framtid. I tisdags tog vi det allra första steget då vi skrev på papperna om att Nora ska få börja skolan till hösten. Men i alla fall. Sen åkte vi vidare till Commerce. Vi gick in till Trudes och kollade om de hade några lediga tider. Jajamensan. En var till Nora och Nikki och de fick klippas samtidigt dessutom. Nora satt helt stilla under hela tiden och hon tyckte det var mycket spännande. Nikki gumman var så trött så hon somnade mitt under klippningen. Båda flickorna blev superfina och Nora ser minst ett år äldre ut!
När vi var klara där så gick vi ner en våning och jag och Nora satte oss och väntade. Nora var mycket spänd på vad som skulle komma. Hon skulle nämligen få ta hål i öronen! Detta är något hon har tjatat om i flera år och särskilt det senaste året. Nu skulle hon få göra detta som hon har längtat så efter!
Håltagningen gick hur bra som helst. Nora satt blick stilla och rörde inte en fena. Hon ryggade till lite bara när hålet togs. Ingen gråt, inget ljud ingenting. Andra hålet gick precis lika bra att ta och efteråt var hon så stolt. Jag har nog aldrig sett henne så stolt innan. Hon som tog hålen sa också att Nora hade varit superduktig och att hon var en av de duktigaste hon hade haft. Jag förstår henne. För Nora skötte sig till 1000%. Mamma är stolt!
Efter håltagningen fick vi bråttom till bilen då jag kom på att vi missa att lägga i parkeringspengar. Inga böter som tur var! Vi åkte till Max och åt lite mellanmål. Nikki var superhängig och ville inte äta. Magkänslan sa att något är fel. Mycket riktigt. När vi kommer hem visar det sig att hon hade 38,5 i feber. Fortfarande ligger hennes feber på samma trots vila i flera timmar och alvedon i kroppen. Typsikt. Jag har tenta imorgon så älsklingen är hemma. Men så är det.
Så denna dagen kan man sammanfatta Hejdå Lilla Nora! och Hej Stora blivande Skolflickan Nora! Nu är hon redo! Ny frisyr och hål i öronen. Liten har blivit stor <3